Inte riktigt som planerat
Vissa saker har ju gått sisådär sedan jag återvände till Skåne. Jobbet är väl ingen galopperande höjdare och jag tjänar inte alls lika bra som förr. Så livet blir ju lite jobbigare då. Tanken var ju att det skulle bli lättare när jag kom ner. Så alltså måste jag tjäna mer pengar eller sälja hästen. För att ha häst är ju en ekonomisk katastrof.
Så igår pratade jag och mamma om det. Varpå jag faktiskt insåg det. Skulle jag sälja hästen finns det inte en chans att jag stannar i Skåne. Då flyttar jag omgående tillbaka till Stockholm. Men inte nu. Ska se om jag kan reda ut det först. För jag vill helst ha kvar hästen.. i stort sett till varje pris. Men jag vill absolut inte bo här utan min häst...
Så igår pratade jag och mamma om det. Varpå jag faktiskt insåg det. Skulle jag sälja hästen finns det inte en chans att jag stannar i Skåne. Då flyttar jag omgående tillbaka till Stockholm. Men inte nu. Ska se om jag kan reda ut det först. För jag vill helst ha kvar hästen.. i stort sett till varje pris. Men jag vill absolut inte bo här utan min häst...
5 kommentarer:
Ajfan. Förstår dig. Att bo på landet kräver nästan häst. Som kompensation för allt det andra man inte har..
Hoppas det ekonomiska löser sig. Att ta in en medryttare om du måste ha tillskott, är inget alternativ?
Svårt att ta betalt av någon..
För lantligt för att det ska finnas en marknad för det?
Nja snarare så att jag har för höga krav... och jag kommer inte låta någon ställa krav.. vilket jag tycker att du rätt att göra om du betalar för att rida..
Aha...ja det där med medryttare är ju inte alldelles enkelt. Du får väl gå upp svintidigt och börja dela ut tidningar för att få havrepengar eller nåt. Som de gjorde i såna där hästtidningar man läste när man var liten. Kan iofs ha varit mjölkbud med. Fast det har vi väl inte ens i sydligaste Sverige?
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida