Säg hej till publiken
Vissa saker tär ganska hårt på tålamodet. Att ha en kollega som sitter mitt emot en och kommenterar allt man gör blir ganska snabbt väldigt enerverande. Eller frågar vad man gör, vilken kund man ska besöka osv.. Det finns inget ont i människan utan tvärtom. Han är jättesnäll.
Men jag håller på att bli tokig.
Men jag håller på att bli tokig.
2 kommentarer:
Hm. Sånt där är skitirriterande. Speciellt när personen i fråga är snäll och man inte vill snäsa av dem. Du kan inte inte hinta lite fint att han borde backa lite?
Annars försöka få honom att skaffa ett annat intresse att fibbla med på arbetstid. Som att börja blogga? (För det har du ju hört att folk gör och att det behövs mer killar som skriver..;)
Funkar inte det får du göra som en tjej jag känner. Bygga en liten berlinmur emellan er. Krukväxter/skärmar/kartonger, vad som helst som är skrymmande duger..
Problemet är att han är ny och ingen har gett honom något att göra. Och det är inte mitt problem att ta itu med. För han ska jobba med andra saker än jag, puh!
Funderar skarpt på Berlinmuren...
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida