Duracell

Nu har jag kommit på det! Jag känner mig som en duracell-kanin. Det är som att jag har vridits upp och då gör jag en massa saker utan någon vidare känsla. När det är klart ligger jag totalt helt utslagen tills någon vrider upp mig igen. Jag gör en massa saker men det känns inte på riktigt. Eller så är det så att jag inte tar det till mig. Engagemanget och känslan saknas, drivkraften haft fastnat på paus.

Kan det vara förklaringen till att helgens tvätt ligger kvar i påsarna och väntar på att hoppa in i skåpen. Även disken omfattas av det. Till saken hör att jag avskyr när det är för ostädat. Det hade tagit mig max en timme att röja igår. Istället såg jag på film och gnällde över att jag var uttråkad.

För det är jag.. kan inte nåt skaka mitt liv på ett positivt sätt? Något kul..