Citron

Insåg att det fanns en överhängande risk för att det skulle vara trafiktrassel idag med. Så jag tog det vuxna beslutet och insåg att pendeltåget var att föredra. Efter att stått och väntat på bussen i 25 min ( går normalt var 4 min) vid 6.30 var jag inte lika övertygad. Helt genomfrusen kom jag till pendeltågsstationen. Då hade jag hunnit lova mig att själv att om det är någon försening så vänder jag…

Nåja, kom till jobbet till slut. Frusen och grining insåg jag att jag glömt mitt passerkort. Inga problem, det är ju bara att ta ett lånekort. Som jag upptäckte att det INTE fungerade när jag stod ute mellan kontoret och mackstället utan jacka. Bara att vänta på att någon kollega ska dyka upp. Det räddade inte mitt humör. Eller när en kompis/gammalt X några minuter senare ringer och undrar varför jag tog bilen hem igår. Det var ju synnerligen korkat. Det hade ju varit smartare att lämna bilen eller sova över på jobbet. Tack, det hade jag ju inte funderat ut själv när jag satt 3 timmar i bilkö igår kväll. Jävla kukhuvve!

Skälet till att jag åkte in till kontoret idag var att jag skulle ha möte med min chef. Som självklart mailade när jag kommit hit meddelade att det inte var läge att ge sig ut med bilen. Vilket innebär att jag likväl kunde jobbat hemma idag. Chefen hade i alla fall vett nog att tycka synd om mig. Alltid någon tröst. Lär knappast ge någon löneökning som täcker nya vinterdäck och en saftig självrisk dock.

Finns i alla fall några positiva saker:

- Jag rensade nästan hela min mailbox igår kväll
- Ingen blev skadad
- Min bil var hel = slipper ragga verkstad
- Jag kommer utan tvivel att komma hem tidigt ikväll

Någon som vill hänga på och dränka sorger?