tråååkigt
Jobbet är liksom inte dödskul. Blir inte ett dugg mer spännande av att jag väntar på att kunna säga upp mig. Tiden går liksom bakåt känns det som. Men imorgon är en dag på fältet, sen så är det dags!
Det kändes som en bra idé då. En förklaring som går att applicera på det mesta. Efteråt. När man inte riktigt kan förklara det brillianta med händelser som kändes så rätt just då.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida