färg

Jag är tveksam till mitt färgval i sovrummet. Det skulle vara en nantucket beige men nu tycker jag att det är en grå beige färg med lila toner i. Men efter att ha funderat över natten så ska jag prova och slänga in lite möbler innan jag åker och köper ny färg. Faktum är att jag har tid att måla om i början av veckan om det krisar.

Nu är det bara hallen kvar att måla. Tiotusenkronorsfrågan är vad sjutton jag ska ha för färg. Den är lätt äckligt grönaktig nu som helt enkelt ska väck. Mamma röstar på något åt terrakottahållet vilket jag vägrar. Funderar på om jag ska upprätthålla trenden från förgående lägenhet och slå med en riktig färg. Eller om jag ska hålla min tanke och måla den här lägenheten i diskreta toner ( sovrummet en parantes just nu). Eller ska jag ha en turkos eller rosa hall med stor guldspegel? Lite kitchigt.. men onekligen kul...

Väderdjävulen

Jag erkänner att när jag bodde i huvudstaden så suckade jag åt dessa skåningar och deras små snöfall. Kan tom ha raljerat över det.... Men från och med idag tar jag tillbaka allt jag sagt om det. Snö och storm i kombination är ingen hit. Imorse stod min bil fint parkerad och inte speciellt mycket snö. Sen såg jag snövallarna på väg ut från parkeringen och insåg snabbt att det är ingen idé att ens komma på tanken att skotta mig ut.

snart så

Dagen har inte bjudit på några större överraskningar. Imorgon kommer jag sannolikt stappla fram som en 90-årig tant efter dagens målningsprojekt. Men jag fick fanimej det klart! Kan dessutom ha blivit snyggt. Syrran tyckte för övrigt att sovrummet hade en väldigt bordellig färg. Den fick ge upp. Nu är vardagsrum, sovrum och kök ommålat samt golvet i vardagsrummet polishat. Jooo jag får mina ryck... Men att spå att jag kommer ha träningsvärk är ingen match...

Nu ZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzz

Tillbaka

Jag har lite blandade känslor för att återvända hem*. Samtidigt som jag kommer ihåg varför jag försvann från stan och vad som var skönt med att komma iväg så uppskattar jag verkligen ändå att ha återvänt.

Men jag har lite svårt för att jag springer på folk lite här och där som jag faktiskt känner igen. Hur ska jag bemöta dem? Nicka diskret? Stanna och prata vilket jag har noll lust till? Det är en balansgång mellan att få vara ifred och samtidigt inte vara otrevlig. Det värsta är att jag inte har någon koll på vem personen kan vara. Det vore ju lite lätt pinsamt om någon gammal förmåga dyker upp som jag varken känner igen eller kommer ihåg. Dessvärre finns risken...

Om ett par veckor ska jag nog börja höra av mig lite lätt till folk.. och sätta igång och söka jobb kan ju vara en fördel.


* till staden där jag gick i grundskolan samt gymnasiet

tja..

Beslutet var inte svårt. Spacklat idag och imorgon köper jag färg. Så nu kommer jag att nynna.. jag ska måla hela världen lilla mamma...

this is the day

Åh idag ska vi skriva lägenheten och jag får mina nycklar. Tänk att nu ska jag snart ha ett liv igen! Jag har tom små drömmar om att jag studsar upp på morgonen och tar en uppfriskande springtur på morgonen. Dessutom kommer jag bli skitsnygg* och hälsosam. Inte illa va?

Nåja nu till den stora frågan. Ska jag måla om sovrummet eller ej? Det är alltså mörkt vinröda väggar. Ballt javisst... men är det jag? Efter att jag målade om min förra lägenhet och det kan sammanfattats med att jag var något före min tid. Det blev lite färgglatt. Milt uttryckt. Hallen blev någonslags mörk cerise. Nu drömmer jag om vita väggar som inte begränsar variation.

Goda råd mottages tacksamt. Är det inte lite väl porrigt med vinröda väggar i ett sovrum? Kanske ska komplettera med tjocka gardiner och äkta mattor så att det ser ut som jag föreställer mig en gammal bordell... eller kanske inte?

* senaste tiden påvisar ett visst förfall. Klippt håret, javisst men det sitter mest uppe i tofs och smink är ett nästan okänt begrepp. Plus att sista tidens cocooning hos mamma har satt sina spår på magen.

Drömma

imorse drömde jag om att jag var morgonsur. Det känns ganska absurt.

Min dygnsrytm har rubbats helt här. Jag är hysteriskt morgonpigg och det längsta jag har sovit på morgonen är till 7.30. Men oftast blir det att jag vaknar (blir väckt) vid 5-6 tiden. Vilket i sin tur innebär att jag stupar i säng tidigt. Så när jag vaknade vid 3 inatt och var tvungen att dricka vatten kunde jag givetvis inte somna om förrens 5 minuter innan jag skulle upp*. Så nu är jag sliten..

* och gå ut med syrrans hundar

kukblogger

Jag blev illasinnat tvingad att uppgradera min blogg till nya versionen av blogger och allt har strulat sedan dess. Vilket gör att bloggadet inte blivit frekvent alls... nu verkar skiten funka så undanflykterna är borta. Nu ska jag tråka ut er med detaljer om mitt långsamma och innehållslösa liv.

Just nu sitter klimpen och jag och tittar på fåglarna i trädgården genom fönstret. Jag misstänker att vi har olika visioner om fåglar. Klimpen ser lustfyllda mord framför sig... Matte tänker.. oj vad många skator det finns...

Helgen som var

Jag däckade i soffan i lördags så utgången föll bort. Det är inte så värst lyckat att gå upp 05.45 på morgonen och tro att man överlever kvällen. Just nu är jag en äkta familjeflicka som lever ett slags konstigt liv hemma hos mor. Det underliga är att det fungerar. Däremot är det ju måttligt spännande att blogga om. Få se dagens projekt är.. hmmm... åka till stallet, valla hundar, städa samt gå på besiktning av lägenhet. Väldigt spännande!

Kul med djur

Först skallade hästen mig så att jag spottade blod, sedan blev kräket rädd* och hoppade så att hon slog huvudet i taket. Med sår på ögonlocket som följd. Jaaa på hästen alltså, de är faktiskt inte speciellt smarta djur. Ögat klarade sig i alla fall. Jag var på lysande humör när jag kom hem efter det.

Det mest otroliga är dock att min näsa inte är tjock eller ens öm idag. Jag trodde att jag skulle se ut som en dålig kopia på Rocky.

* när jag reflexsmässigt smällde till kräket. Skalla folk ingår i listan av saker som inte är okej...

Åh helg

Var sak har sin tid. Igår var det morfars begravning. Som var enkel och fin på alla sätt och vis. Då övriga familjen behövde stanna kvar tog jag mig hem för att vara djurvakt. Totalt 10 katter, 3 hundar och en häst att sköta ( jaaa mina egna djur inkluderade). Värstingen är utom tävlan hundvalpen som nu är cirka 17 veckor och går under öknamnet Otäcka just nu.

Igår tyckte hon väl att livet var tråkigt trots att hon hade flera promenader under dagen. Så när jag kom hem möttes jag av 2 överlyckliga hundar varav en hade gnagt på en dörrpost. Väldigt poppis partytrick kan jag tillägga. Så efter att ha vallat 3 hundar ett par ggr och åkt ut och fixat häst samt svängt förbi 7 av 10 katter kom jag äntligen hem och fick sova. Till 06,15 då Otäcka vaknade. Överlycklig.

Till skillnad från en ganska trött matte som fick släpa sig ur sängen och gå ut med kräket. Valet mellan att gå ut eller sanera är ganska lätt. Men efter det är hon ju pigg. Jättepigg, så den där drömmen om att krypa i säng är ju bara att glömma. Det finns nämligen ljud på valpen... och när hon är igång så är det bara att glömma tanken på sömn. Så så fort det ljusnade blev det en lång promenad så att ett visst trött tllstånd infinner sig. Därefter bad av valp som numera luktar utmärkt efter Tigis hårschampoo..

I ledet att trötta ut henne så satte jag på dödskalletröjan på Otäcka och slängde in hundarna i bilen som nu har fått åka med halva dagen. Kalasbra. För nu är även jag trött. Hundarna sover och jag måste åka till hästen.

Så om någon undrar om jag är uttåkad och har svårt att vara ledig så är svaret: Jag har fullt upp! Dessutom har jag städat efter gårdagen dörrpost massaker.. Nu till det roliga. Kvällen ska tillbringas med gamla vänner.. låter som fest och utgång. Hur pigg tror ni att jag kommer vara...?

Gäsp

Nu börjar jag nog landa så smått. Vilket innebär att den obligatoriska förkylningen är på gång. Lite lätt halsont och snuvig så klart. Så imorgon planerar jag att ligga i soffan större delen av dagen och kolla på dvder. Jag har någon slags plan att få mamma att ta hand om mig. Vilket ärligt talat är att ha väldigt höga förhoppningar.

Vi försökte se film här om kvällen. Jag såg den inledande texten innan jag somnade sittande i fotöljen. Kul tjej! Nu ska jag försöka mig på att vila upp mig lite och fundera på hur jag ska inreda nya lägenheten.

Hur känns det?

Nu har staden invaderats av ängeln med släptåg. Resan ner gick finfint och jag var helt riktigt trött igår. Självklart drack vi ju en massa vin när vi väl kom fram. Om någon undrar så kan jag berätta det inte är så kul att köra 60 mil i 70-80 km i timmen. Nåja nu är vi här i alla fall. Senaste tidens dåliga sömn verkar ha börjat släppa. Sov nästan tio timmar inatt vilket är ovanligt mycket. Dessutom är jag inte sliten idag vilket är fantastiskt.

Så igår när jag stapplade in på stormarknaden för att handla foder iklädd smutiga jeans, jättestor luvtröja, stallskor och dunjacka a la michelin med håret i tofs utan en droppe smink och springer för första gången på 10 år på en gammal klasskamrat var jag inte helt nöjd. Vad jag inte fattar är att han kände igen mig? Insåg att jag nog får inse att det finns folk här som kommer ihåg mig. Typ jag får väl kanske försöka att inte se förjävlig ut...

Dessutom har flera kompisar messat och frågat hur det känns. Vilket jag inte har något svar på. Känns som att jag har semester och bor hos mamma.. vilket inte ger vuxenpoäng direkt.

Nu ska jag gå och försöka få ett system i all packning..

Det stora samtalsämnet

Hur i hela friden kan man få för sig att ha 11 svanar i en lägenhet?! Hur får man tag på en svan och hur får man in den? Om inte någon har märkt det så är svanar vackra djur men har inte ett speciellt vackert temprament. Svanar är stora och jävligt ilskna varelser. Så hur sjutton får man idéen att jag tar och släpar in 11 st i en lägenhet? Går man upp och tar en frulle med svanen? Kan ju riskera att bli en kamp om brödsmulorna och då vinner svanen lätt.

Eller så kanske hon hela tiden hittade fula ankungar som växte upp och blev svanar? I så fall kanske hon kan göra prinsar av grodor.. det vore ju en lysande affärsidé. Kom med grodan och betala en slant så kan hon pussa på den och sen har du dig en alldeles egen prins...

Stress.. eller vad hette det nu..

Min sömn är helt rubbad sedan en tid tillbaka. Vid 3-4 snåret slår jag upp mina blå och kan inte somna om. Det har inträffat att jag lyckats sova en hel natt och då vaknar jag lycklig. Så nu börjar jag verkligen längta efter att få lite lugn och ro. Sista veckan har jag börjat glömma ord. Hittar liksom inte ordet jag vill säga. Väldigt irriterande när jag normalt sätt är verbal.

Så nu börjar jag längta efter att komma härifrån och få allt på plats. Jag inser att det är resfebern som gör sig gällande. Så imorgon bär det av. Då lämnar jag Stockholm för den här gången. Nästa vecka ska jag göra så lite som möjligt. Landa kallas det. Inte ha fem tusen missions som ska fixas.

Nu hoppas jag bara på att de där 55 milen går bra att köra med pållen i släpet. Och att jag får plats med alla saker.

och...

jag hade rätt..

inga tårar

Omöjligt efter det talet...