Näsan över ytan

För många är det fullständigt patetiskt. Hur man kan bli ledsen över en katt. Men det går ju inte att förutbestämma vad man ska och bör bli ledsen över. Det var en riktigt rejäl magspark som jag fick i helgen. Jag var inte förberedd på det, den kom ur tomma intet. Jag tappade luften helt. Visst livet går vidare och fungerar mest för att det finns inget val. Alternativet att fly livet finns inte. Tyvärr.

Leva själv är skönt men det finns ju nackdelar. Känslan av att ingen älskar mig och det inte finns någon som tar emot när man faller. För mig är känslan av att någon som väntar på mig hemma skön även om det faktiskt är mina katter och inte en människa. På sätt och vis är katterna ett säkrare kort för de är alltid glada att se mig.

Men nu är vi ensamma. Jag och Guldklimpen.