Beundrare
På tåget hemigår hade jag en liten beundrare på nästan 1 år som satt och flinade och tittade på mig i säkert fyra timmar. Lite sött faktiskt, så jag föreställde mig att han tyckte att jag är söt, ser snäll ut osv.
Sedan gjorde jag misstaget att nämna det för en killkompis som hårt slog sönder hela min föreställningsvärld.
-Klart att ungen stirrade, han såg ju en jäkla massa mat! Dina bröst måste ju vara aslockande!
Tack för den. Nu har jag förpassats till att se ut som en ko istället för att se söt och snäll ut. Känns ju väldigt upplyftade! Funderar på att försöka hitta ungen och förhöra den med tortyrmetoder. Men kan iofs vara ett problem att den inte pratar än...
Sedan gjorde jag misstaget att nämna det för en killkompis som hårt slog sönder hela min föreställningsvärld.
-Klart att ungen stirrade, han såg ju en jäkla massa mat! Dina bröst måste ju vara aslockande!
Tack för den. Nu har jag förpassats till att se ut som en ko istället för att se söt och snäll ut. Känns ju väldigt upplyftade! Funderar på att försöka hitta ungen och förhöra den med tortyrmetoder. Men kan iofs vara ett problem att den inte pratar än...
4 kommentarer:
Ha ha ha..been there. Var kompisen från norrland? :D
Värre....
Värre än norrland? Gnällbältet? Skåneslättens djupaste lerpöl? ;)
Nja en aning mer söderut än gnällbältet.. dvs Motala!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida